De första eleverna fram till 1570
Abramham Andreae Angermannus f. ca 1540, d. 1608, ärkebiskop. A. var född i Ångermanland, troligen i Sidensjö, och son till en bonde. Efter studier i Rostock och Greifswald blev han rektor i Stockholm 1567. Angermannus gifte sig med en dotter till ärkebiskop Laurentius Petri. Han motsatte sig Johan III:s kyrkliga reformsträvanden, avsattes och blev kyrkoherde på Åland. Senare fängslades han men flydde till Tyskland. Vid Uppsala möte 1593 valdes han till ärkebiskop. Han företog 1596 en omfattande visitationsresa ("Mäster Abrahams räfst") på uppdrag av hertig Karl. Han kom dock senare i konflikt även med denne. År 1599 avsattes han som ärkebiskop men fortsatte motståndet till sin död i fångenskap 1608. Litt.: R. Ohlsson,(1946).
Olaus Petri Medelpadius, -c1595. Rektor i Stockholm, domprost i Uppsala. Våldsam motståndare till Johan III liturgi. Hade liksom många andra från Vasaskolan studerat i Rostock och påverkats av protestantismens ideolog professor David Chytraeus.
Petrus Jonae Helsingius -1607. Magister i Rostock 1567, professor vid Uppsala universitet 1568, biskop i Strängnäs 1586. Hans hustru Benedikta Håkansdotter har beskrivit deras dramatiska flykt från röda bokens anhängare i Sverige till mäster Abraham och mäster David i Rostock: ”presenterade jag mig med ett brev från Eder fader (Johan III) att konungen ville hava ett christeligt medlidande med oss, att Eder fader måtte ha lov bruka sitt kall och förvärva sig och sinom bröd. Blev givet svar så lydande, att konungen icke ville föda den hund som honom skulle bita” (brev till barnen)
Olaus Jonae Luth Helsingius -1580. Studerade i Tyskland, professor i teologi i Uppsala 1571/72 och utsågs att disputera mot Laurentius Norvegus (Klosterlasse) om han beryktade Röda bok. Stamfader för släkten Luth som länge verkade i Gävle. Vasaskolan finns idag å den Luthska tomten och Luthens fäbodar finns på Norrlandet
Laurentius Jonae Gestricius -1598. Härnösands förste kyrkoherde 1585. Författade ”Någre Andelighe Wijsor och Loffsonger.”
Nicolaus Petri Grubb, -1594 son till borgmästaren i Gävle ”Bottne-Per” Andersson Grubb. Domprost i Linköping
Andreas Petri 1525-1611. son till borgmästaren i Gävle ”Bottne-Per” Andersson Grubb. Kyrkoherde i Luleå. Skrev akrostikonpsalmer.
Magnus Petri Grubb Gevaliensis -1620, son till borgmästaren i Gävle ”Bottne-Per” Andersson Grubb. Präst i Frötuna i Uppland. Han var genom sina fastrars giften kusin med rektor Martinus Olai och ärkebiskop Andreas Björnramsamt svärfar till ärkebiskop Nicolaus Bothniensis. Släkten Grubb, som härstammade från Grubbe i Umeå, hat troligen studerat vid vasaskolan i 11 generationer. Den senaste eleven var Gunnar Grubb (1904)
Nicolaus Olai Bothniensis c1550-1600. Från Långnäs i Västerbotten. Magister i Rostock 1582, ordförande vid Uppsala möte 1593, professor och domprost i Uppsala. Ärkebiskop 1599. Skrev bl.a. ” Nyckel till de orientaliska språken” och ”Memorabilia sui seculi”. Stamfader för släkten Stjernman
Sveno Nicolai Gadolenus Gevaliensis -1587. Magister i Greifswald 1582. Rektor i Linköping och Skara. Skrev latinska dikter.
Andreas Servius c 1553-, född i Hälsingland. Jesuit i Olmütz 1579, professor i Neisse i Schlesien 1588, bodde i Prag 1600. Skrev en katolsk bönbok på svenska.
Olaus Martini 1557-1609, son till ordinarius i Gävle Martinus Olai, fick understöd av hertig Karl i Nyköping, magister i Rostock 1583, Johan Skyttes lärare I Nyköping. Ärkebiskop 1600. Har bl.a. skrivit en läkarbok, psalmer och predikningar.
Lärare
Lärarsysslan var under dessa år ett enmansföretag. Under denna tid användes monitörsystemet som innebar att de äldre eleverna undervisade de yngre. Inga lärare förutom rektor är kända under 1500-talet.
Elever 1570-1599
1570-talet
Johannes Petri Gevaliensis studerade i Rostock, Königsberg och Tübringen. Rektor i Uppsala 1589, professor i fysik 1593, kyrkoherde i Vendel 1595, kyrkoherde i Öregrund 1605. Skrev ”De gratitudine” (om tacksamhet) 1585 Om ”Antichristo” 1604.
Thomas Petri Gevaliensis/Gestricius -1605. Studiekamrat med Johannes Petri i Rostock. Griftig rektor i Karlstad 1585, kyrkoherde i Vingåker 1590, död 1605. Skrev psalmer och akrostikondikter samt skolkomedierna Josephi historia (1601) och Davids historia (1604), som sägs ha spelats på Gävle kyrkvall.
Petrus Kenicius (Per Köniksson) 1555-1635, magister i Wittenberg 1586, professor vid Stockholmskollegiet 1587, biskop i Strängnäs 1608, ärkebiskop 1609. Utgav psalmboken 1622.
Petrus Jonae Angermannus 1559-1630. Studerade enligt uppgift vid Gävle skola. Magister i Jenae 1590, rektor och kyrkoherde i Arboga. Biskop i Växjö 1595. Skrev latinsk poesi och psalmer.
Petrus Erici Bröms 1560-1632, kyrkoherde i Segersta, stamfader för släkten Rosenhjelm
Gabriel Erici Emporagrius 1565-1634, (från Torgsåker) krigspräst vid slaget vid Stångebro, kyrkoherde i Årsunda och Fittja
Magnus Oesthonis Rhalambius -1601 av krigarsläkten Rålamb, som förde en rådjurskalv i sitt sigill, kyrkoherde i Valbo där hans gravsten finns i kyrkan. Hans söner som troligen gick vid skolan var Elias som blev professor i fysik i Uppsala död 1608. Hans bror Östen (Oestanus) var kommunister i Valbo 1593.
Carolus Olai Hisingh 1572-1642 Inskriven i Rostock 14 år gammal 1586, i Helmstadt 1592, i Wittenberg 1594. Rektor i Arboga, kyrkoherde i Fellingsbro 1603, känd för sitt gästfria hus. Hans dotter Magdalena, bibelkunnig, hjälpsam mot de fattiga, utmärkt som husmor var gift med Johannes Rudbeckius och mor till Atlantikans författare professor Olof Rudbeck i Uppsala. En sentida släkting Lars Ivar Hising utsågs till landshövdig i Gävleborg 1986.
Jahannes Svenonis Plantinus -1611 kyrkoherde och prost i Arboga
1580-talet
Johannes Thomae Agrivillensis Bureus 1568-1652 den kände riksarkivarien, noterar i sin dagbok: ”1585 kom iagh i ondt selskap och wandrade til Gefle skola och til Hedemora...” Notisen ger en glimt av djäknarnas kringvandrande.
Elaus Petri Helsingius tidvis lärare i Skara, omnämnd av Uppsala domkapitel 1601, då han sökte en professur i hebreiska och omnämnd av Bureus 1603. Erhöll 1587 i Gävle 240 daler för att trycka sin svensk-latinsk-grekiska ordboken ”Synonymorum libellus.” I företalet säger han att boken översatts från tyskan på begäran av hans kamrater ”i Gävle skolestugas damm.” I denna sk. svinmage bevaras tidens Gävlespråk ”smock båtzman”, ”skämtigh och näsedierff pijgha”, compås med tijmestock” (solur), ”laghgran stiernekikare studerar tungel (måne) och Jacobs straff (Orion)”, sodh, biuggbrödh, skraffwelmaat och sucker candij.....”
Stephanus Olai Bellinus/Gavlander -1629. Son till förre rektorn och biskopen Bellinus. Inrskriven i Wittenberg 1587 som Gevaliensis, disputerade 1593, kyrkoherde i Husby
Johannes Olai Gevaliensis -1598. Son till borgaren Lars Olsson i Gävle. Professor i Uppsala 1596/97
Johannes Erici Giös/Zynthius -1637. Son till kyrkoherde Ericus Andreae i Ovansjö, själv kyrkoherde där 1603. Underskrev liksom fadern Uppsala mötes beslut 1593.
Ivarius Matthiae Gestricius -1541. Fältpräst 1593, bråkig kyrkoherde i Vallby, 1612 kyrkoherde i Österlöfsta
Nicolaus Erici Emporagrius o. 1567-1642 bror till Gabriel Emporagrius (1570-talet), kollega i fem år vi Gävle skola. Magister på en avhandling ”om hörsel och lukt” i Greifswald 1597. Kyrkoherde i Spånga 1602, Långtora 1604.
Nicolaus Jacobi Gevaliensis försvarade 1587 vid Stockholmskollegiet professor Laurentius Johannis Laelius teser ”De nutritione” (Om näringsupptagning) vårt land första disputation i medicin.
Hans Larsson Rizanesander (från Rotskär) underlagman i Gästrikland 1605-1650, skrev i Reval Sveriges första räknelära, dagbok mm.
1590-talet
Olaus Simonis Helsingius, uppfostrad vid Gävle skola, sökte med livsfara att hindra jesuiterna att predika i Riddarholmskyrkan vid upploppet 20 november 1593.
Johannes Svenonis Bröms 1580-1653, intagen vid skolan 1591, efterträdde fadern S. Bröms som kyrkoherde i Ockelbo 1614
Zacharias Olai Anthelius 1583- bror till rektor Johannes Olai Anthelius. Till Uppsala 1600 studerade i Helmstedt, Olmütz och Gratz. Konrektor i Gävle 1616, sekreterare hos hertig Karl Filip, åtalades för papisteri och avrättades den 11 september 1624.
Uno Nicolai hörare (lärare) vid Gävle skola omring 1598, studeade fyra år i Tyskland, sökte vid hemkomsten ny anställning vid skolan genom att håla ett latiskt tal och recitera grekisk och latinsk vers men misslyckades. Hans utlandsstudier hade gjort honom misstänkt, kanske för katolocism. Övergav den lära världen och försörjde sig på kroppsarbetet och var fiskare. Hans stora kunskaper gjorde att han ännu under sin ålderdom kallades ”Herr Uno”.
