Linnés sista lärjunge


Erik Acharius föddes 10 oktober 1757 i Gävle där hans far var kontrollör. Han skrevs in vid Vasaskolan 1770 och den 25 maj 1773 lämnade han skolan för att studera i Upp-sala. 


Samma år blev han student i Uppsala, där han under några år bedrev studier. 1776 försvarade han sin avhandlig "Planta aphyteja". Disputationen leddes av Carl von Linné och detta var sista gången han ledde en sådan. Acharius kallas därför ibland för Linnés sista lärjunge. Vid sidan av sina botaniska studier studerade även medicin både i Uppsala, Stokholm och Lund där han avlade sina medicinska examina 1782.


Inom botaniken var den särskilt lavforskningen (licheo-login) som intresserade Acharius. Linné hade haft ett bergränsat intresse för lavar och därför beträdde Acharius jungfrulig mark. Han indelade lavarna i 40 väl avgränsade släkten. Han beskrev också många nya arter och skapade det första systemet för indelning av lavar. Han kallas därför lichenologins fader.


Sin inkomst fick han som läkare och efter några år i Skåne fick han tjänst som läkare i Vadstena 1789 där han stan-nade till sin död 1819.


Han utsågs till medlem av flera lärda sällskap som Fysiografiska sällskapet i Lund 1795, Vetenskapsakademin 1796, Linnean Society i London 1801 och av Vetenskaps-societeten i Uppsala 1810.

Han var en mycket produktiv författare och hedrades genom att ett växtsläkte, Acharia samt flera arter, som Rosa Acharii, Conferva Acharii med flera, samt en insekt, Tortrix achariana, namngivits efter honom.