1557-1562 Laurentius Olai Gestricius 1530-1565 (Lars Olsson Gestring)
Nämns år 1558 som ”skolmästare” i Gävle. Han hade troligtvis redan då under något år förestått rektoratet. I summariskt register över tionden, utdraget ur 1557, 1558 och 1559 års räkenskaper år 1561 omnämns Larens Olai. Dog som kyrkoherde i Stockholm 1565.
Föddes i Gävle omkring 1530 och var son till borgaren Olof Matsson och Catarina Grubb. Han blev 1557 skolans första rektor. 1562 blev han kyrkoherde i Klara församling i Stockholm fram till sin död 1565. Han var känd för sin kamp mot kalvinismen som i början av Erik XIV:s regeringstid försökte vinna stöd i landet. Han använde inte bara predikstolen för sin kamp utan utgav även genom uppsatsen Hypotheses principialicum errorum, quibus Galli quordram articulos christianae religiones impregnare et ivertere conantur.
Laurentius äldre bror Martinus valde också prästbanan. Han var biskop I Linköping men avsattes 1680 efter att arbetat mot den av Kung Johan III år 1577 införda mässordingen. Han dog som kyrkoherde i Nyköping. Hans son Olaus Martini föddes när fadern var rektor i Uppsala 1557, och följde i faderns spår som ultraortodox lutheran och trots oenighet med Karl IX var han ärkebiskop från 1600 till sin död 1609.
I ett brev daterat den 2 mars 1564 skrev den blivande ärkebiskopen Abraham Angermannus ett brev till sin gamla rektor:
”Var hälsad, vittberömde och vördade lärare! Filip från Makedonien lär ha sagt, att han inte gladde sig så mycket över sonens födelse som över att denna inträffat vid en tid, då det fanns förnämliga lärare som kunde bibringa sonen goda kunskaper och utmärkta personliga egenskaper. Dessa ord kan både jag och mina kära studiekamrater på de ädla vetenskapernas fält även finna tillämpliga på oss. Vi lyckönskar oss alltså till att ha fått börja våra liv just vid denna tid och i just de trakter, där Du genom Guds nåderika godhet blev en ledare för oss och särskilt för mig den, som funnit vägen till min lycka, sporrat mig ”.
1563 Laurentius Nicolai (Lars Nilsson)
Enligt Sundström och Bergsten rektor omkring år 1563.
1564-1566 Johannes Petri Gevaliensis (Hans Persson)
Nämnd som den kyrkoherde i Vendel som bevittnade Erik XIV:s dödsläger. Domprost i Uppsala. Vid samma tidpunkt nämns också Ericus Nicolai som rektor. Båda uppges ha innehaft rektoratet i början av Johan III:s regering. Av fogderäkenskaperna att döma är förmodligen båda rektorerna felaktigt placerade i tiden.
1567-1571 Olaus Stephani Bellius 1545-1618
Föddes ca 1545 son till kyrkoherden i Bälinge Stephanus Andræ. Gick i skola i Uppsala innan han skrevs in vid universitetet i Rostock i augusti 1562 och senare, aug 1564, i Greifswald där han troligen blev filosofie magister. Skolmästare i Gävle den 17 januari 1567 genom kungligt brev. Kyrkoherde i Ockelbo 1571-1581. Kyrkoherde i Gävle 1581-1589. Utnämndes till biskop i Västerås 27 juli 1589 och dog den 13 juli 1618 som biskop i Västerås.
Bellius deltog i riksdagarna 1577, 1587, 1590, 1592, 1593, 1594, 1595, 1596, 1597, 1599, 1600, 1602, 1604, 1606, 1608, 1609, 1610, 1611, 1612, 1613, 1614 och 1617. Bellius ställde sig genom ett brev 1598 på Sigismunds sida i inbördeskriget mellan honom och hans farbror hertig Karl. Då detta blev känt avsattes han som biskop och 1606-1608 var han avsatt från sina plikter men i mars 1608 återinsattes han i sitt ämbete sedan han avgett en trohetsförsäkran.(SBL 3 s.100-104)
1571-1575 Olaus Magni (Olof Månsson)
Bland räkenskaperna har påträffats ett brev daterat den 24 juli 1571 i vilket Johan III tillförsäkrade Olaus Magni samma årliga spannmålsunderhåll som sina företrädare. Samma brev åberopas även för de följande åren. Vem denne Olaus Magni, som förestod rektoratet stor del av 1570-talet, varit är obekant. Hans rektorat är emellertid ett obestridligt faktum och ställer Petrus Olai Gestricius rektorat i ett visst tvivel.
1578-1579 Petrus Olai Gestricius (Per Olsson Gästrike)
Tidpunkten för Petrus Olai som rektor är osäker enligt vissa uppgifter. Sammanfaller med Olaus Magnis tid, men kan ha att göra med att Petrus Olai skildes från rektorsbefattningen i Gävle. Detta p.g.a. sitt motstånd mot liturgin. Han erhöll då Njurunda pastorat och blev sedermera kyrkoherde och prost i Umeå 1594. Han avled år 1607. Hans söner blev efter varandra rektorer i Gävle och efter Njurunda kallade de sig Niurenius.
1579-1583 Ericus Erici Sorolainen (Erik Eriksson)
Var son till pastorn i Letala Ericius Gregorius som härstammade från Livland. Befordrades av Johan III till biskop i Åbo. Dog 1625 efter att i 42 års tid ha förestått sitt stift. Var under sin rektorstid känd som en vän av liturgin.
1583-1590 Mathias Andreae (Mats Andersson)
Från Mattias Andreae finns bland Gästriklands handlingar flera egenhändiga kvitton på avlöningsspannmål, den första från år 1584. År 1590 frånträdde han rektoratet och efterträddes av Ericus Nicolai.
1590-1598 Ericus Nicolai Gestricius -1629 ( Erik Nilsson)
Född i Gävle av fattiga föräldrar, fadern Nils Pederson Grå och modern Christina. Det berättas att han utan föräldrarnas vetskap begivit sig till Strängnäs och där studerat och efter en tid kommit hem som promoverad magister. Lämnade rektoratet år 1598 och förordnades år 1600 till kyrkoherde i Ljusdal och Färila, där han avled i hög ålder år 1629.
1598-1600 Johannes Olai Anthelius -1646 (Johan Olsson)
I domkapitlets protokoll från den 1 mars 1598 nämns han som ”skolemästare” i Gävle. Redan följande år eller senast år 1600 finns han som astronomie professor i Uppsala. År 1604 återkommer han till Gävle som kyrkoherde.
1600-1610 Olaus Andreae Helsingius -1649 (Olof Andersson Helsing)
Bör ej förväxlas med den med honom samtida kyrkoherden i Gävle med samma namn, efter vilkens död i pesten år 1603 han ett år såsom vice pastor förestod församlingen. Efter att han i tio år lett ungdomen vid Gävle skola, blev han satt till prost och kyrkoherde i Bollnäs år 1610.
1610-1611 Olaus Jonae Linck Gevaliensis -1611 (Olof Jonsson Link från Gävle)
Professor Logices i Uppsala år 1608. Utbytte professuren mot rektoratet år 1610.
1612-1618 Olaus Petri Niurenius 1580-1645 (Olof Persson från Njurunda)
Son till den förut nämnde Petrus Olai Gestricius. Var den första av skolans rektorer, som tillika var pastor i Hille. Båda befattningarna tillträdde han år 1615 och 1616. År 1619 blev han pastor i Umeå och år 1623 prost i samma stad. Utgav en katekes på lappska och en beskrivning över Lappland, som ännu finns i behåll.
1618-1621 Ericus Petri Niurenius 1589-1661 (Erik Persson från Njurunda)
Broder till den föregående. Blev efter brodern skolrektor och pastor i Hille 1619. Lämnade efter några år båda befattningarna och utnämndes till pastor i Luleå år 1621. Misstänkt för papistiskt kätteri blev han emellertid avsatt och landsförvisad på tre år. År 1638 blev han pastor i Järvsö och år 1647 broderns efterträdare som kyrkoherde i Umeå.
1622-1625 Nicolaus Petri Niurenius -1629 ( Nils Persson från Njurunda)
De båda föregåendes broder. Blev fil.mag. i Uppsala år 1619 och fil. adj. år 1622 i samma stad. Skolrektor och pastor i Hille 1623-1625.
1625-1638 Johannes Petri Niurenius -1641 ( Hans Persson från Njurunda )
Broder till de tre föregående. Tillträdde rektoratet och pastorsämbetet i Hille år 1625. Blev pastor i Njurunda år 1639.
1639-1642 Olaus Jonae Skough -1661( Olof Jonsson Skog )
Son till Jonae Skough, kronans befattningsman i Gästrikland. Blev student år 1625 och fil.mag. år 1632 i Uppsala, då han redan var conrektor i Gävle. Tillträdde rektoratet och Hille pastorat år 1639, men avträdde redan år 1642, då han utnämndes till pastor i Wekholm. År 1646 blev han pastor i Gävle och följande år hovpredikant samt slutligen kyrkoherde i Jacobs- och Johannes församlingar i Stockholm och superintendent vid amiralitetet.
1642-1645 Olaus Johanni Anthelius xxxx-1652 (Olof Hansson )
Son till den förut nämnde kyrkoherden i Gävle, Johannes Olai Authelius. Blev student den 2 maj 1631. Var en tid komminister i Högsjö i Ångermanland. Conrektor i Gävle år 1636. Rektor år 1642-1645 i Gävle och pastor i Hille. Död år 1652 som pastor i Segerstad och Hanebo.
1646-1651 Jonas Jonae Trast 1610-1656 (Jon Jonsson)
Enligt Bergsten tillträdde han rektoratet och Hille pastorat år 1646. Sedan han år 1651 erhållit fullmakt på Luleå pastorat, lämnade han Hille församling, som då fick egen pastor.
1651-1661 Olaus Petri Helsing -1661 (Olof Persson)
Son till rådmannen i Gävle, Pehr Olofsson Helsing. Student i Uppsala den 22 febr. 1638. Promoverades år 1652, året efter det han tillträtt rektoratet. Dog 1661 i Gävle kort tid efter det han erhållit fullmakt på Ljusdals pastorat. Gift med Helena Kruus, dotter till Handlanden i Gävle Jacob Kruus och Ingrid Nilsdotter.
1661 Johannes Laurentii Fernaeus 1620-1673 (Hans Larsson från Färnebo)
Född i Ö. Färnebo och son till kyrkoherden i Färnebo, Laurentius Johannis. Student 12 maj 1641. Blev 1654 conrektor i Gävle. Efter rektoratet i Gävle 1661 blev han kyrkoherde i Järvsö i 11 år. Gift med Christina Åkerman, dottern till pastorn i Åker och Dahlby, Johannes Olai Medelpadius. Tre söner och en dotter.
1662-1669 Olaus Olai Prosperius 1627-1681 (Olof Olsson)
Student år 1643 och fil.mag. i Uppsala år 1661. Tillträdde rektoratet år 1662 och flyttades till Arbrå och Undersviks pastorat år 1669. Död den 8 februari år 1681 vid 54 års ålder. Gift med Beata Frisell. Barnlös.
1669-1675 Johannes Johannis (Hans Hansson) Achrelius 1631-1675
Blev student i februari år 1648. Fadern var Johannes Skeptunensis och modern Helena Christoffersdotter. Innehade rektoratet från år 1669. I Rektor Jonas Selggrens noteringar står bl.a. detta: ”Achrelius dog haftigt och oförmodeligen 1675 samt lämnade icke blott skoleräkningarne utan även skolans saker i någon oreda efter sig.” Var gift år 1672 med Margareta Unonea, som efter makens död fick stanna kvar två nådeår på rektoratet med viss tjänstgöring. Barn obekanta.
1675-1678 Mikael Kolmodin 1640-1685
Född i Enköping 23 september 1640 och blev student år 1654 i Uppsala. Michael Kolmodin var matheseos lector vid gymnasiet 1669 till 1675. Då det beslutades att antalet lektorer skulle minskas 1673 sade Kolmodin upp sin tjänst och utnämndes till rektor 1675. 1678 efterträdde Michael Kolmodin sin far som kyrkoherde i Simtuna. Blev kontraktsprost år 1678. Gift med Catharina Malört och hade två söner, Michael och Carl. Mikaels yngre bror Israel Kolmodin har författat sommarpsalmen ”Den blomstertid nu kommer”.
1679-1681 Jonas Phragmenius 1639-1702
Son till pastorn i Hagby och Ransta, Jonas Vernisius och Catharina Nilsdotter. Student år 1654 och magister år 1668. Fick fullmakt på rektoratet 1678. Han hade då varit lektor i grekiska på gymnasiet sedan det startades 1669. Han tillträdde rektorsposten 1679. 1681 utsågs han till pastor och kyrkoherde i Delsbo. Ordförande vid prästmötet år 1691 och riksdagsman år 1693. Var liten till växten och kallades därför länge efteråt av ”Delbyggarne” för ”Lill-Prosten”. Gift med Elisabeth Olsdotter år 1669.
1682-1691 Christopherius Olai Aurivillius 1652-1709 (Kristofer Olsson från Örbyhus)
Född i Gävle och yngste sonen till prosten i Gävle, Olaus Chr. Aurivillius och hans hustru Barbro Pehrsdotter. Student 11 nov. 1663. Fil.mag., i Uppsala 12 dec. 1676. Teol.adj. 1679. Tillträdde rektoratet vid Gävle 1682-1691. Utbytte då rektoratet mot den teologiska lektionen vid Gävle gymnasium. Kyrkoherde i Alfta och prost över Hälsingland, södra contraktet 1696. Riksdagsman 1697. Gift 1681 med Sara Wattrung, dotter till krkoherden i Södertälje, Abraham Wattrung. De hade två döttrar, Barbro och Christina.
1691-1695 Gabriel Phragmenius 1648-1705
Student 1666 och bror till rektor (25) Jonas Phragmenius som var lektor i logicies et Physices vid Gävle Gymnasium 1686-90. Blev efter sin tjänst som rektor utnämnd till pastor i Vester-Löfsta 1695 och kontraktsprost samma år. Gift med Catharina Fontelius 1680 och de hade 4 barn.
1695-1725 Johannes Unonius 1661-1725
Föddes i Gävle 1661. Fadern var borgaren och sadelmakaren Uno Johansson. Johannes Unonius blev student den 1 november 1679 och promoverades till magister i Lund den 25 november 1692. Han blev rektor vid trivialskolan i Gävle 1695 och med honom börjar en rad av rektorer, som stannar i ämbetet till sin död. Unonius förvaltade i 29 år med största beröm sin syssla och dog ogift den 15 maj 1725. Sjuklig mot slutet och studtals besvärad av hallucinationer och sinnesförvirring fick han redan 1718 Hans Krabbaeus som vikarie. Enligt uppgift sökte han avsked från rektorbefattningen redan 1724, året före sin död. Vid samma tid övertog Griis kontraktet på rektorgården.
1725-1749 Petrus Johannis Gris 1693-1749(Per Hansson)
Var född i Gävle 1693 som son tlll rådmannen och handlaren Johan Griis och hans hustru Magdalena Rytter som var dotter till rådmannen Hans Andersson Rytter. Petrus Griis blev student i Gävle den 1 maj 1711. Han promoverades till filosofie magister i Uppsala den 16 juni 1719. Teologie lektor vid gymnsiet i Gävle 1723 och rektor vid trivialskolan 1724 (1725). Dog den 23 januari 1749. ”Levde länge i minnet, såsom en utmärkt nitisk och skicklig lärare. Gift 1725 med Anna Catharina Printz och de hade tre barn.
1749-1752 Matthias Olai Smaraeus 1699-1752 (Mats Olsson)
Conrektor i Gävle 1731. Lektor 1737 i grekiska och hebreiska. Rektoratet innehade han 1749-1752.
1752-1785 Eric Stenfelt 1708-1785
Han var gymnasist i Gävle åren 1722-1726. Innehade rektoratet 1752-1785. Införde kolumnerade matriklar 1750 och organiserade bl.a. upp skolans arkiv. 1768 beviljades Stenfelt frihet från vidare tjänstgöring vid skolan p.g.a. sjukdom. Domkapitlet förordnade då skilda personer till hans ställföreträdare. De benämndes prorektorer. Bl.a. tjänstgjorde hans son, Johan Stenfelt, som ställföreträdare.
1786-1805 Petrus Boling 1731-1805
Magister 1761 och conrektor i Uppsala 1778. Enl. domkap: prot. 20/9 1786 Stenfelts efterträdare som rektor. Under Bolings rektorstid infaller Gävleriksdagen 1792. Gymnasiet nyttjades då som lokal för prästeståndets förhandlingar.
1806-1810 Johan Stenfelt 1748-1810
Son till förut nämnde rektor Erik Stenfelt. Född i Gävle. Gymnasist 1763-1767. Kand.ex.1773 och samma år adj. i Gävle. Vicarius conrektoris 1774. Vicarius rektor 1776. Erhöll 1778 fullmakt på tredje kollegatet vid Gävle trivialskola och konstituerades som prorektor den 29 aug. 1781. En befattning han uppehöll till 1788 samt under större delen av Bolings rektorstid. Fick fullmakt på conrektoratet vid trivialskolan den 20 mars 1782. Den 28 mars 1806 utsågs Stenfelt till Bolings efterträdare och hade då i 33 års tid tjänstgjort vid skolan. Endast i 4 år fick han som rektor förestå den skola, som han så länge tjänat. Han dog den 25 febr. 1810 av överansträning, då undervisningen skulle organiseras medan skolhuset användes som sjukhus för sårade soldater under finska kriget 1808-09.
1810-1814 Carl Eric Nibelius 1764-1814
Föddes den 24 juni 1764, student 1781, promoverad 1788 Diss De Antiquitate et Commodis Eloquentiae. Vice collega vid Katedralskolan i Uppsala 1791, collega infimus vid samma skola 1795, collega III:ae classis i Gävle 1799, conrektor i Gävle 1806. Utnämnd till rektor den 30 maj 1810. Död den 7 maj 1814. Under Nibelius tid kom frågan om nytt läroverkshus till definitivt avgörande. Den Strömbäckska fastigheten inköptes och iordningställdes för skolan och gymnasiets räkning. Invigningen skedde efter Nibelius bortgång, den 15 oktober 1816.
1814-1815 Lars Jäderlund 1766-1839
Valdes till rektor den 21.9.1814 men lämnade redan året efter denna tjänst för att tillträda en rektorstjänst i Hudiksvall. Diss De Schola Triviali Hudikvalliensi.
1816-1826 Lars Ulrik Utterström 1780-1826
Född 1780 student 1795, promoverad 1800. Vice collega vid Katedralskolan i Uppsala 1803, ordinarie collega vid samma skola 1805. Speciminerat pro conrectoratu 1810 pastoralexamen 1812. Fullmakt som rektor i Gävle utfärdad 31.7.1816. Orator vid jubelfesten 1817. Utnämnd till kyrkoherde i Alsike 30.10.1824 men tillträdde inte denna tjänst utan dog som rektor i Gävle 15.4.1826.
1826-1833 Gustaf Winberg 1776-1833
Född i Stockholm den 30 december 1776, student 1793, kandidat och magisterexamen 1800. Historiae patriae docens 1807. Speciminerat pro conrectoratu 1812 och utnämnd till conrektor i Gävle 1813. 1826 rektor i Gävle. Död 4.1.1833. ”Rektor Winberg, en gammal ungkarl, brukade säga om sig själv, då han såg sig i spegeln: vacker karl - men super! Rektorn titulerades allmänt ”kuttingen”(Roos).
1833-1837 Johan Gustaf Höjer 1798-1874
Född i Stockholm och student 1815. Kand.ex. 1820, magisterex. 1821 och collega i Uppsala 1822. Fullmakt som kyrkoherde i Häfverö och Singö den 15 nov. 1837. Prost den 10 jan 1846. Kontraktsprost i Närdinghundra kontrakt 4 juli 1866. Ledamot av Nordstjerneorden 1873. Släkten lever kvar i Gävle .
1838 Fredrik Otto Söderlund 1797-1866
Född i Njutånger, där hans far var inspektor. Intagen i Gävle trivialskola 1808, Gävle gymnsium 1813, Uppsala 1821, magister 1827, kollega och rektor i Stockholm. Kyrkoherde 1840 i Bollnäs och sedan prost. Tillträdde i Gävle men tjänstgjorde aldrig.
1839-1850 Jonas Selggren 1806-1896
Jonas Selggren föddes i Gävle 20.2 1806. Han härstammade från en gammal välkänd köpmannasläkt i Gävle. Föräldrar: Gävlehandlaren Johan Selggren och Anna Christina Wannberg. Efter studier i hemstadens skola och gymnasium inskrevs han som civis academieces den 15 juni 1822. Undergick examien rigorosum i fil. fakulteten den 10 mars 1830 och promoverades samma år. Tjänstgjorde först vid Uppsala katedralskola och befordrades den 25 jan 1837 till rektor vid Hudiksvalls lärdomsskola, men tjänstgjorde där endast höstterminen 1838. Fullmakt på rektorsbefattningen i Gävle den 7 febr. 1839. Jonas Selggren blev trivialskolans sista rektor.
Sedan skola och gymnasium 1851 förenats blev han 1853 av läroverkets kollegium utsedd till rektor på 3 år. Samma förtroende förnyades 1856 och 1859. Erhöll kungl. fullmakt på rektorssysslan 1859 samt nådigt avsked från detta 1866.
Bredvid arbetet i skolan och en omfattande verksamhet i det offentligas tjänst fann han tid till omfattande studier i fäderneslandets, Gästriklands och hemstadens hävder. Lyckades med egna och andras donationer skapa ett nytt stort bibliotek i Vasaskolan, sedan det gamla förstörts i branden 1869. Hans efterlämnade samlingar rörande läroverkets historia har lämnat många och rika bidrag till eftervärlden.
Var riksdagsman för borgarståndet 1859-1860 samt med i den nya riksdagens första kammare 1867. Landstingsman och stadsfullmäktiges ordförande 1864-1874. Staden reste hans gravsten.
1850-1853 Carl Adolph Forssell 1807-1869
Född 30.11.1807 på Karlsberg i Solna. Son till professor Olof Forsell (GG 1774). Gymnasieelev 1821, student 1825 och magister 1833. Matematiklärare i Gävle och vald till Förenade läroverkets förste rektor för tiden 1850-1853. Välkänd predikant och den siste prebendekyrkoherden i Hille. Rektoratet var på hans tid en föga eftertraktad bisyssla, avlönad med ett arvode på 300 riksdaler banco. Blev kyrkoherde i Stora Mellösa i Örebro län 1860. Författade läroböcker i allgebra. Var farfar till kända forskare och farsfarsfar till skalden Lars Forssell.
1853-1866 Jonas Selggren 1806-1896
Se ovan för tiden 1839-1850.
I årsredogörelsen för läsåret 1895-96 (Rektor August Nilsson) står bl.a. följande om Jonas Selggren efter hans bortgång.: ”Då tryckningen af denna årsredogörelse var nära sin afslutning, ingick det sorgebudet, att f.d. rektorn vid Gefle h.allm. läroverk, filosofie jubeldoktorn Jonas Selggren aflidit natten mot den 9 i denna månad efter en mer än nittioårig lefnad. Såsom den nitiske vårdaren af läroverkets bibliotek var rektor Selggren verksam från år 1853 till år 1894, då hans tilltagande ålder nödgade honom att i andra händer öferlämna denna för honom kära sysselsättning. Hans verksamhet såsom bibliotekarie har varit sådan, att det med all rätt kan sägas, att Gefle h. allmänna läroverks nuvarande bibliotek till stor del är en frukt af rektor Selggrens mångåriga arbete och trägna mödor.”
1866-1884 Gustaf Klintberg, 1816-1884
Född i Gävle 29.2.1816 . Hans föräldrar var färgerifabrikören och rådmannen Gustaf Klintberg och Charlotta Johanna f. Schubert. Intogs 1827 i Gefle högre lärdomsskolas tredje klass, uppflyttades på gymnasiet 1829 och avlade efter fullbordad kurs studentex. i Uppsala 1833. Fil.kand.ex. i Uppsala 14 dec. 1842 och promoverades till fil.doktor den 16 juni 1845. Redan 1842 tjänstgjorde han som vice konrektor vid Gefle högre lärdomsskola. Blev vice kollega från 1843 och samma år antogs han till vice adj. vid Gefle gymn.(grekisk och hebreisk lektorsbefattning). 1844 gymn.adj. Läsåret 1844-45 tjänstgjorde han vid Atheneum som vikarierande lärare i historia, geografi och naturalhistoria. Från ht. 1845 var han åter i tjänst vid gymnasium som bl.a. lektor i historia. Studerade även latinska språket och efter läroverkets omdaning erhöll han fullmakt den 24 nov. 1858 som lektor i latinska språket och litteraturen.
Men hans ställning inom skolan skulle snart vara en mer maktpåliggande än endast lärarens. Hans gåvor för chefsskap kunde ej undgå att göra sig bemärkta. Från aug. 1859 till nov. 1860 tjänstgjorde han som tillförordnad rektor vid läroverket, och sex år senare i okt 1866, förordnades han av Kongl. Maj:t att för en tid av 10 år inneha rektorsbefattningen. När denna tid gått ut utfärdades den 24 mars 1876 nytt förordnande för honom till den 1 juli 1886.
”Den stränge lille mannen” rektor Gustaf Klintbergs stora insats var organiserandet av undervisning och skolhusbygge efter 1869 års brand. Den 16 juli, ett par veckor efter branden, kunde rektor erbjuda provisoriska lokaler i Navigationsskolan på Söder (nuvarande Polhemsskolans tomt) och i baracker på Södermalms torg samt i rektors bostad. Under de närmaste 4 åren huserade skolan här och i andra privatbostäder. Den 1 dec 1873 invigdes äntligen det nya lärohuset på den tomt väster om Kungsgatan i hörnet mot Staketgatan, som tidigare utgjort Luthska trädgården.
Klintberg var också en framstående och ansedd kommunal- och landtingsman, som innehade ett flertal viktiga uppdrag. Han avled den 7 dec 1884 och efterlämnade maka, född Norblad, och en son, vice häradshövding Karl Klintberg.
1885-1894 Rudolf Röding 1847-1941
Född i Mariestad där fadern var kontraktsprost. Röding genomgick Mariestads och Skara allmänna läroverk och avlade examen den 6 juni 1864. Skrevs in som student i Uppsala den 15 sept s.å. och avlade fil.kandex. där den 1 april 1871. Disputerade för graden den 16 maj 1872 och promoverades till fil. doktor den 31 maj s.å. Genomgick föreskrivet provår i Stockholm 1871-72, tjänstgjorde som vik. kollega vid Mariestads lägre allm. läroverk h.term. 1865, som vik. lektor i latinska och grekiska språken vid Norrköpings högre allm. läroverk 1872-73. Han var lärare i latin och grekiska språken i översta klasserna vid Uppsala privata läroverk h.term. 1875 samt 1877-78. Utnämndes till docent i greksika språket 21 april 1874 och höll offentliga föreläsningar vårt. 1876. Han utnämndes till stipendiat i klassiska språk vårt. 1878 och var förordnad att upprätthålla professuren i grekiska språket och litteraturen under kortare tider åren 1876, 1877 och 1879.. Utnämndes till lektor i greksika och latinska språken vid Karlstads h. allm. läroverk den 29 nov. 1879. Förordnades den 17 april 1884 att fr.o.m. 1 juli s.å. under en tid av fem år inneha rektoratet vid allm. läroverket i Gävle.
Som framgår av ovanstående var Klintbergs efterträdare även han latinlärare. Medan Klintberg ännu betraktade latinet som allmänt skråspråk personifierade Röding den humanistiske fackmannen: han var den fine klassikern, med ett levande intresse för den antika litteraturen och kulturen, sådan den då presenterade sig vid de nyss avslutade eller pågående utgrävningarna i Troja, Grekland och Italien. Eftersom Gävle läroverk numera blott var ett låt vara större landsortsläroverk men med rang under universitets och storstädernas skolor, sökte tyvärr Röding befordran till Göteborg. Han blev senare rektor vid Göteborgs latinläroverk, och utförde där en betydande gärning som skolman och forskare.
1894-1906 August Nilsson 1843-1913
August Nilsson var jämte född i Hammerdal. Han var fil. dr. och latinlektor vid läroverket från 1885. Den 9 aug. 1894 blev han av Kongl. Maj:t förordnad att under 5 år, räknat från den 1 sept. 1894, inneha rektorsbefattningen vid läroverket. En befattning han uppehöll i nästan 12 år. Forstmästare Folke Frölén (student vid läroverket 1907) har bevarat många lustiga minnen från tiden kring August Nilssons rektorsskap. ”Den snälle” rektor August Nilsson karaktäriserades av Frölén sålunda: ”Nicke var en hedersman av stora mått, som icke ville någon syndares död. Hans skoltal kunde bjuda på lustiga poänger, som då han en gång berörde den nya tidens farligheter för oss ungdomar med ordbilden: Det blåser nordliga vindar från alla håll och kanter- - - - Vid uppbärandet av terminsavgiften uppenbarade sig rektor i klasserna med namnmatrikeln under armen följd av den flinande (vaktmästaren) Asplund med kassaskrinet. De lade beslag på katedern dit vi efter upprop gick fram och till Asplund överlämnade kr. 19:50.”
I juni 1906 lämnade den humane August Nilsson sin befattning som rektor och återgick till en lugnare tillvaro inom läroverket som lektor. Frånträdde sin befattning i juni 1909 då han uppnått pensionsåldern. Han avled den 12 dec. 1913.
1906 Elof Lindström . 1863-1924
Per Elof Lindström föddes den 25.8.1863 i Kvillinge i Östergötland. 1882 tog han studenten i Uppsala och promoverades till FD i Uppsala 1892. Han undervisade vid en lång rad läroverk under de följande åren som lektor i tyska och engelska. 1895 fick han ordinarie tjänst vid Nya elementarskolan i Stockholm.
Lindström deltog i en lång rad utredningar inom ecklesiastikdepartementet under början av 1900-talet. 1906 blev han föredragande i läroverksärenden vid departementet, 1908 kansliråd, 1909-1911 ecklesiastikminister och efter 1911 åter som chef o. kansliråd på departementet.
Elof Lindström tillträdde aldrig den tjänst han fått vid Läroverket i Gävle.
1907-1929 Josef F. Falk . 1864-1952
Josef Fredrik Falk föddes i Klara församling i Stockholm 3.2.1864. Hans föräldar var kyrkoherden och prosten Axel Per Falk och Ulrika Charlotta Ugraph. Han avlade sin studentexamen i Örebro 1882 och skrevs in vid Uppsala universitet 13.10 1882 vid Östgöta nation. Filosofie kandidat 14.9.1885, filosofie licentiat 9.11.1889, filosofie doktor 31.5.1907 med en av avhandling i franska ”Etude sociale sur les chansons de geste”. Sin lärargärning började Falk vid Högre Allmänna Läroverket i Nyköping där han upprätthöll en adjuktstjänst 1898-1902, han flyttade 1902 till Sundsvall för en lektorstjänst vid det Högre Allmänna Läroverket. Redan 1903 flyttade han till Halmstad för en lektorstjänst vid det Högre Allmänna Läroverket som han upprätthöll till 1906 då han fick rektorstjänsten vid Vasaskolan som han upprätthöll till den 29.9.1929 då han begärde avsked 65 år gammal. Han flyttade senare till Stockholm där han avled den 15.5.1952, 88 år gammal
Det viktigaste som inträffade under epoken Falk torde vara läroverkets stora av stadsarkitekt E.A. Hedin planerade ombyggnad 1914. Under ombyggnadstiden 1912-1914 läste skolan i militärskolan, d.v.s. nuvarande Borgarskolan. Det nya läroverket invigdes av ärkebiskop Nathan Söderblom den 24 nov. 1914.
1929-1934 Sven Norrbom 1889-1961
Född i Norrköping. Avlade studentex. där 1908 och inskrevs s.å. vid Uppsala universitet. Fil.ämbetsex. 1911 och fil. lic.ex. 1915 samt disputerade för graden 1921 och promoverades s.å. till fil. doktor. Tjänstgjorde nov. 1912-aug.1914 som vetenskaplig ass. vid Allgemeines Vorlesungswesen i Hamburg. Provår vid Norra realläroverket i Stockholm vårt. 1919. Tjänstgjorde läsåren 1915-18 som e.o. lektor vid kom.gymn. i Landskrona och i samma egenskap vid läroverket i Södertälje 1919-21. Utnämndes den 24 juli 1920 till adj. i tyska, engelska och franska vid h.allm.läroverket i Linköping, vilken tjänst han tillträdde i aug. 1921 och innehade till 22 okt. 1926. Samma dag utnämning till lektor i tyska och engelska vid h.allm.läroverket i Västerås med tillträde i aug. 1927.
Den 5 april 1929 förordnades han att under 5 år från den 1 juli 1929 vara rektor vid h.allm.läroverket i Gävle. Den 1 sept. 1934 tillträdde han sedan rektoratet vid Statens provskola, Nya Elementarskolan i Stockholm.
Den spänstige och energiske Sven Norrbom efterlämnade som ett minne, den sportstuga i S:a Åbyggeby, som byggdes för pengar, insamlade vid talrika soaréer och uppläsningsaftnar. Stugan blev ett mål för cykelturer, lärarpromenader och skolutflykter. Intresset för stugan avtog emellertid efter hand och den såldes sedermera 1971. Under Norrboms tid, 1929, övertog den nya lokalstyrelsen flera av kollegiets befogenheter. Lokalstyrelsen skulle nu starkare anknyta skolan till staden och föräldrarna.
1934-1954 Emil Hammarström 1888-1973
Emil Hammarström föddes i Högbo 4.2.1888 hans föräldrar var handlaren Gustaf Hammarström och hans hustru Anna Kristina Pettersson. Emil tog studentexamen 1908 vid Vasaskolan. Han fortsatte genast till Uppsala universitet där han skrev in den 18.9.1908. Filosofie kandidat 15.12.1911, filosofie magister 14.12.1912, filosofie licentiat 29.5 1916. Han promoverades som filosofie doktor den 30.5 1924 för en avhandlig i tyska ”Zur Stellung des Verbums in der deutschen Sprache” som lades fram 1923. Sitt provår gjorde han vid Högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm. men dessförinnan hade han redan varit vikarierande lärare vid Gävle Borgareskola och Högre Handelsinstitut höstterminen 1916. Efter provåret fick han en extralärartjänst vid Högre Realskolan å Norrmalm under vårterminen 1918. Han sökte och fick sedan en tjänst som extra ordinarie lektor vid Högre Allmänna Läroverket i Landskrona som han innehade från 1918 till 1929, då fick han en ordinarie lektorstjänst vid samma skola som han innehade 1929-1934. Då utsågs han till rektor Vasaskoan i Gävle en tjänst som han innehade till pensioneringen vid 66 års ålder 1954. (s. 176)
Under Hammarströms rektorat kom det sociala och pedagogiska arbetet vid skolan alltmer i förgrunden. Rekryteringsbasen breddades med nya socialgruppers barn, klasserna växte - klasser på 36, 37 elever var inte sällsynta. Det krävdes bättre pedagogik och utvidgad social omvårdnad.
1954-1958 Nils Beltzén, 1906-1997
Född i Örebro 4 maj 1906 student i Skövde 1925, teol.fil.ex. i Lund 1927, teol. kand.ex. 1932, särskild prövning 1934 och 1938 efterprövning till teol. kand i Uppsala 1948. Teol.lic.ex. i Lund 1948. Fick behörighet till lektorstjänster i kristendomskunskap och historia med samhällslära vid rikets läroverk 1948. Lärartjänstgöring sedan vårterminen 1936 vid läroverk i Nederkalix, Ulricehamn, Stockholm (Norrmalm och Bromma) samt Östersund. Ordinarie adjunkt i kristendomskunskap och historia med samhällslära vid sistnämnda läroverk 1940. Ordinarie lektor vid högre allmänna läroverket i Strängnäs 1950. Förordnad till rektor vid högre allmänna läroverket i Eslöv 1948 samt till rektor vid läroverket i Gävle fr.o.m. 1 juli 1954.
Den 1 juli 1958 lämnade rektor Beltzén sin befattning för att bli länsskolinspektör i Gävleborgs län 1958-1962. Från 1962 till pensioneringen 1971 var han rektor vid Heleneholmsskolan i Malmö. Skrev läroböcker i religionskunskap samt en biografi över Artur Engberg.
Under hans fyraåriga rektorstid genomgick Gävle läroverk en snabb utveckling. Gymnasiet utvidgades till att omfatta sex parallellringar och genom ombyggnad fick skolan bl.a. en ny och modern aula och fritidslokaler i gymnastikhuset. Det ”inre” arbetet underlättades genom användandet av moderna tekniska hjälpmedel i både undervisning och adminstration.
Skrifter: Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland och Härjedalen, Kyrkohistoria för högre skolor (med G. Johannesson), Arthur Engberg - publicist och politiker (med Lars Beltzén) 1973
1958-1982 Alf Uddholm 1923-
1982-1997 Stig Axrup 1934-
1997-2007 Arne Øvrelid 1954-
2007- Hans Hultin 1950-
