Jacob Grubb

Han var född i Gefle 1631 och tillhörde en gammal Geflesläkt med ursprung från Västerbotten. Under 1500- och 1600-talen räknade den bland sina medlemmar tre borgmästare i staden, och Jacob Grubb var son till borgmästaren Pehr Grubb och hans hustru Catharina Gavella. En linje av släkten hade skänkt vår odling flera framstående lärda män, och även Jacob Grubb gick den lärda vägen.

Han blev student 1642 och magister 1655 samt prästvigdes 1663. Han blev därefter teologie lektor i Stockholm. När det några år senare blev bestämt, att Stockholms gymnasium skulle överflyttas till Gefle, var Grubb en av de lektorer, som skulle följa med. Han skulle bege sig till Gefle efter julhelgen 1668 men uteblev. Vid ett följande domkapitelssammanträde togs saken upp. »Blev länge talat om magister Grubb, huru han kunde hjälpas till något pastorat, vilket fastbättre och nyttigare vore än han skulle komma till gymnasium i Gefle. När han inkallades, talade ärkebiskopen honom mycket hårt till, därför att han på så många år intet haver läst, varken privatim eller publice, utan otideligen druckit och likväl tagit lönen. Han nekade till dryckenskapen och sade sig gärna velat lära, men där äro inga disciplar».

Först på hösten 1669 kom han till Gefle såsom gymnasiets förste teologie lektor. Efter några är inträffade så i staden det stora ”trolldomsväsendet”, vari hans namn blev inblandat. År 1679 blev han kyrkoherde i Järvsö, och 1695 utnämndes han till kontraktsprost. Följande är dog hans hustru Sophia Vervecia, och året därpå överlämnade han pastoratet i andra händer samt bodde sedan »i enslighet» på sin gärd Kullsand invid Gefle. Där avled han den 30 december 1701.

I sitt testamente donerade han 1000 daler kopparmynt till en ”skicklig och fattig student” och sedan dess har skolans äldsta stipendium kunnat delas ut.