[vc_row][vc_column][vc_column_text]

Vasaskolans historia är lång och innehållsrik. För att göra den mer lättillgänglig för alla som är intresserade kommer vi att samla information om skolans historia, skolan idag och i framtiden på denna sida

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row full_width=”stretch_row” css=”.vc_custom_1505827233535{padding-top: 60px !important;padding-bottom: 60px !important;background-color: #f5f5f5 !important;}”][vc_column][cz_accordion open_icon=”fa fa-angle-down” close_icon=”fa fa-angle-up” id=”cz_109756″ sk_title=”background-color:rgba(255,255,255,0.49);padding-bottom:10px;padding-top:10px;color:#777777;” sk_active=”background-color:#ffffff;color:#333333;” sk_content=”background-color:#ffffff;” sk_open_icon=”color:#7100e2;”][cz_acc_child title=”Kring 1557″ icon_color=”#7100e2″ id=”cz_99351″][vc_column_text]

Kring 1557

Vi vet inte när den första skolan i Gävle grundades, det har antytts att det funnits en klosterskola i staden under den katolska tiden, men inga dokument eller arkeologiska fynd som stöder detta påstående finns bevarade.

Den äldsta belagda skolan i staden var den trivialskola som Gustav Vasa grundade senast år 1557. Skolan tillkom under en turbulent tid av konflikter mellan kungen och kyrkan. Gustav Vasa ville själv ha makt över kyrkan, men prästerna satte sig ofta emot kungen och pekade på att det var bibeln som gällde i första hand. För att försvaga den kyrkliga makten och särskilt ärkebiskopen delades stiften i mindre enheter. Gävle fick en biskop, eller superintendent som de kallades efter tyska förebilder. Med biskopen kom även en skola, och den skolan har nu en obruten 450 årig historia som stadens lärdomssäte.

Följ den spännande historien bakom skolan tillkomst genom att trycka på knapparna nedan.

Före 1557

Gustav Vasa och skolan

Lars Olsson

12 mars 1558

[/vc_column_text][/cz_acc_child][cz_acc_child title=”Trivialskolan” icon_color=”#7100e2″ id=”cz_99351″][vc_column_text]

Trivialskolan

Trivialskolor startades i Sverige redan under medeltiden. Det var kyrkan som stod för den högre teoretiska utbildningen i landet och därför knöts trivialskolan till stiftsstäderna.

Skolformen fick sitt namn efter de tre viktigaste undervisningsämnena, trivium, som bestod av grammatik (latin), retorik och dialektik. Dessa ämnen som var viktiga för att förkunna Guds ord kombinerades med andra ämnen bland vilka det viktigaste var teologi och skolorna var främst prästskolor.

Då Gävle fick sin domkyrka och sin biskop 1557 följde en prästskola med. Eleverna kom till skolan kring 7 års ålder och genomgick fyra klasser. Varje klass tog minst två år att klara varför en utbildning åtminstone tog 8 år. Många elever fortsatte sedan till utländska universitet främst i Tyskland för att slutföra sin utbildning. Många blev präster och några högre ämbetsmän.

Från 1620 beskrevs Trivialskolan som en förberedelse till de då nya gymnasierna. 1849 fick Trivialskolan en räkneklass eller apologistklass. Denna inrättades för att utbilda lägre tjänstemän i näringslivet och staten, allt i enlighet med stormaktstidens byråkratisering av landet.

Under 1600-talet infördes ämnen som grekiska, historia och geografi som ämnen i Trivialskolan. Modersmålet eller svenskan blev ett eget ämne först 1807.

1820 genomfördes en skolreform som innebar att apologistklassen avskaffades och Trivialskolan fick en ny beteckning, Lärdomsskolan.

1850 slogs Trivialskolan samman med gymnasiet till ett läroverk.

Undervisningen vid Gävle Trivialskola[/vc_column_text][/cz_acc_child][cz_acc_child title=”Gymnasiet” icon_color=”#7100e2″ id=”cz_87657″][vc_column_text]

Gymnasiet

Den svenska undervisningen låg på en mycket låg nivå i jämförelse med de flesta europeiska länder under perioden 1520-1620. Det berodde på att Uppsala universitet i stort sett var nedlagt under denna tid och högre utbildning fick sökas utomlands.

1623 startades Sveriges första gymnasium i Västerås av biskop Rudbeck. Under 1620-talet startades gymnasier i Linköping och Skara. Vårt gymnasium är landets fjärde och startades 1640. Under de första åren låg gymnasiet i Stockholm men då intresset för lärdom i huvudstaden i det närmaste var obefintlig flyttades gymnasiet till Gävle 1669.

I gymnasiet undervisades bl.a. i teologi, hebreiska, grekiska, latin, logik, matematik och historia. En stor del av eleverna fortsatte sina studier i Uppsala efter slutförd utbildning.

Den vanligaste karriären för eleverna var att läsa till präst men många militärer, ämbetsmän, företagare och utövare av fria yrken fick sin första lärdom vid Vasaskolan. Lärarna, lektorerna, styrde själva skolverksamheten, och varje år utsågs en av dem till rektor under ett års tid.

Gymnasiet slogs 1850 samman med Trivialskolan till ett gemensamt Läroverk.

Gymnasiet 1640-1668

Kring 1668

[/vc_column_text][/cz_acc_child][cz_acc_child title=”Läroverket” icon_color=”#7100e2″ id=”cz_87657″][vc_column_text]

Läroverket

Genom ett Kungligt cirkulär den 6 juni 1849 beslutades att en gång för alla ordna upp i landets oklara skolorganisation när det gällde den högre utbildningen. Gymnasiet, lärdomsskolan och apologistskolan slog ihop till ett läroverk. För Vasaskolans del betydde detta att skiljelinjen mellan gymnasiet och den grundläggande utbildningen i lärdomsskolan (tidigare Trivialskolan), som stundtals varit skarp nu togs bort. Skolan fick en rektor i stället för två.

Under de 118 år som Läroverket existerade skedde genomgripande förändringar i verksamheten. Flickor tilläts att studera vid skolan, studentexamen infördes, kravet på att läsa latin togs bort och latinlinjen blev en mycket liten del av skolan, reallinjen (NV) infördes och växte i popularitet. Realskolan som utgjort minst två tredjedelar av eleverna avskaffades, och en nioårig grundskola infördes, och mycket mycket mera.

Från att ha varit en skola för några få utvalda växte skolan till över 1200 elever och till en skola för alla, med utbildningar som sträckte sig från från hantverksutbildningar till klassikerutbildningar. Läroverket hade elever från ca 12-13 till 19 års ålder.

Under rubriken ”Läroverket” ser vi närmare på de förändringar som skedde och hur skolan på olika sätt anpassade sig till de genomgripande förändringar som inträffade under tiden från 1850 till 1968.

Läroverket

Elementärläroverket

Studentexamen

Skolan brinner

Vid Kungsgatan[/vc_column_text][/cz_acc_child][cz_acc_child title=”Vasaskolan” icon_color=”#7100e2″ id=”cz_87657″][vc_column_text]

Vasaskolan

Vasaskolan fick sitt namn 1966, då den första klassen i det då nya gymnasiet började sin undervisning. De avslutade sina studier 1969 behövde inte genomgå studentexamen enligt 1862 år principer. Att namnet har anknytning till det faktum att Gustav Vasa grundade skolan 1557 är självklart. Men det var inte något nytt namn man uppfann.

Redan 1914 då skolan återinvigdes efter en stor ombyggnad föreslog dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom att skolan borde heta Vasaskolan. Under tiden efter 1966 har skolan liksom världen i övrigt genomgått enorma förändringar, från bandspelare, via OH projektor, dator, TV till modern ITK utrustning och videokonferenssystem.

Skolan blev en estetisk skola från 1988 då landet första gymnasiala cirkusutbildning startades. Sedan har vi fått bild och form, musik, teater och dans.

Skolan har gått från att ha varit en tämligen isolerad ö till att bli en en internationell skola med utbyten och kontakter över hela världen. Genom resor och konferenser med hjälp av modern teknik kan skolans elever interagera med elever från våra många vänskolor.

Den en gång så manliga bastionen har nu fler flickor än pojkar och som under alla tider under skolans historia når våra elever goda resultat och får en god start i livet.

Under rubriken Vasaskolan följer vi skolans utveckling från mitten 1960-talet till idag.

Vasaskolan

Nytt namn, ny tid

Nya betyg[/vc_column_text][/cz_acc_child][/cz_accordion][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][cz_gap height=”100px”][/vc_column][/vc_row]